he says I'm not the only one

he says I'll never be the one . .  .

"Kärlekens lotteri är som allt annat:" Man kan inte spela med liten insats och vänta sig full pott."

Kärlek är gambling men det visste ni nog redan. Och insatsen kanske det högsta och värdefullaste som finns, hjärtat. Men om du inte satsar allt kan du heller aldrig nå den högsta vinsten . Även om man i förlorandets stund känner hur hjärtat sugs ut ur kroppen så är det bara en illusion för när högsta vinsten sen slår till märker du att tårarna och bristningarna i ditt svaga hjärta är som bortblåsta och plötsligt slår det som aldrig förr. Men sen finns de alltid dom som inte vågar, man nöjer sig med spelandets motsats så som trygghet, säkerhet, styrka, kontroll ? Jag är glad att jag inte är en av dom för priset dom betalar är högt, dom missar ruset, känslan av att sväva på moln, kicken på morgonen när du tittar på personen brevid dig och inser att ditt hjärta slår i kapp med ett annat hjärta.
Jag tycker synd om er som på natten vaknar kallsvettiga och undrar vad det är för känsla av tomhet som ständigt vägrar släppa taget och vad är det för saknad ni anar där längst inne och som ni arbetar så frenetiskt med att förtränga. Vems ansikte dyker upp när ni somnar in på natten och vems hjärta är det som slår, är det ditt eget eller illusionen av ett du förtvivlat önskar skulle slå. Jag menar allt skulle ju vara så mycket enklare om det gjorde de.  Tanken dyker lätt upp; snart så . . men känslan förblir densamma. Det är tryggt det är stabilt och det är . . . . . tråkigt?
Jag kommer iallafall aldrig tillåta mig själv att sluta spela i kärlekens lotteri, jag kommer alltid satsa på jackpotten med mitt hjärta som insats. När ni känner er redo så ta en sväng förbi spelhallen, förhoppningsvis står jag där och glänser med mitt h j ä r t e r e s s . 

Om jag bara kunde få se ditt leende igen, det du brukade ge mig innan jag sårade dig
 då kan jag acceptera den här mörka världen, att aldrig mer få se solen.
Jag kommer aldrig att lämna dig så torka dina tårar och le igen för att på nytt blicka ut över världen.
Jag behöver få höra dig säga det, säga att du älskar mig, att du behöver mig.
Jag vet inte hur längr jag står ut men jag vet att jag måste vara stark. Måste fortsätta tro att vissa saker är rätt och andra är fel. Jag har tid att vänta men jag väntar inte altt för länge, jag vill bara att du ska komma hem hit där du hör hemma.


bluejeanbaby


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback